Studieområdet som kallas neuropsykiatrisk forskning fokuserar på hur hjärnan och beteendet interagerar. I detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt undersöks effekterna av neurologiska och psykiatriska störningar på kognitiva, affektiva och beteendemässiga processer med hjälp av olika metoder och tekniker. Neuropsykiatrisk forskning erbjuder viktiga insikter om mekanismerna bakom psykiska sjukdomar och neurodegenerativa störningar genom att kombinera information från psykiatri och neurovetenskap. Besöka nu neuropsykiatrisk utredning
Att hitta de biologiska, psykologiska och sociala elementen som bidrar till början och utvecklingen av psykiska sjukdomar är ett av de grundläggande målen för neuropsykiatrisk forskning. Neuroimaging -metoder inklusive magnetisk resonansavbildning (MRI), positronemissionstomografi (PET) och funktionell MRI (FMRI) är några av de tekniker som används av forskare inom denna disciplin för att utvärdera hjärnans anatomi och funktion. Med hjälp av dessa instrument kan forskare se hjärnan i realtid och övervaka hur dess aktivitet utvecklas över tid.
Neuropsykologiska tester används ofta i neuropsykiatrisk forskning för att bedöma kognitiva färdigheter som minne, uppmärksamhet och problemlösning. Dessa tester hjälper till att avslöja kognitiva brister hos personer med neurologiska eller psykiska problem och erbjuder användbar information om hur olika hjärnregioner bidrar till olika kognitiva uppgifter.
Studien av biomarkörer är en avgörande del av neuropsykiatrisk forskning. Biomarkörer är biologiska indikatorer som kan användas för att upptäcka förändringar i kroppens sammansättning, såsom förekomsten av vissa proteiner eller kemikalier. Biomarkörer används av forskare för att hitta potentiella mål för nya terapeutika eller för att spåra effektiviteten hos nuvarande.
Vi förstår nu mycket mer om mental sjukdom och neurodegenerativa störningar för att neuropsykiatrisk forskning. Till exempel har studier visat att förändringar i hjärnfysiologi kan påverka början av psykiatriska sjukdomar som depression, ångest och andra. Miljö- och genetiska variabler som höjer sannolikheten för att ha dessa sjukdomar har också hittats av studier.
Nya behandlingar för psykisk sjukdom och neurodegenerativa sjukdomar har utvecklats till följd av neuropsykiatrisk forskning. Till exempel har studier visat att läkemedel som riktar sig till speciella neurotransmittorer i hjärnan kan vara framgångsrika med att behandla psykiatriska störningar som depression. Djup hjärnstimulering och kognitiv beteendeterapi är ytterligare två behandlingar som har visat potential vid behandlingen av en rad psykiska sjukdomar.
Sammantaget är neuropsykiatrisk forskning ett snabbt expanderande ämne som har en enorm potential att främja vår kunskap om och förmåga att behandla psykisk sjukdom och neurodegenerativa sjukdomar. Forskare inom detta område arbetar för att stänga klyftan mellan biologiska och psykologiska metoder för mental hälsa genom att kombinera kunskap från både psykiatri och neurovetenskap.